9 januari:
Som ni nog märkt vid det här laget älskar jag att komma bort från turiststråken och prova på den "riktiga" burmesiska maten. Som tur är har jag efter fyra veckor i Myanmar lärt mig en del om det burmesiska köket och insett hur mycket vegetariskt det faktiskt finns att hugga in på. Det gäller bara att veta vad man ska fråga om... vilket ju inte alltid är så lätt. Jag ville prova någon traditionell rätt och bestämde mig för Shan Curry Bag (menyn var på engelska!!!) och fick in detta spännande hopplock. Ris med lite moussaka-konsistens blandat med telöv och grönsaker samt några rötter (???) som sidorätt! Himla speciell kombination.
Träffade ett engelskt par som gjorde mig sällskap vid bordet. Vi pratade länge om deras helt underbara samt tår-, och gåshudsframkallande livshistorier som verkligen berörde mig på djupet. Tänk vilka fantastiska möten jag får vara med om! Jag kände mig så varm om hjärtat när jag gick hem den kvällen och otroligt tacksam över allt de hade delat med sig av.
10 januari:
Idag hade jag bestämt med min vandringsgrupp att hyra en båt under dagen och upptäcka Inle Lake tillsammans. Har knappt några ord för hur coolt Myanmar är, och denna båttur var inget undantag. Det var en så otroligt vacker tur i helt fantastisk natur och höga berg i fjärran. Vi befann oss i ett vykort kändes det som!
Vi såg fiskarna från Inthafolket ta upp dagens fångst. För att ro använder de en speciell teknik med ena benet. Det ser himla speciellt och krångligt ut! Och i händerna har de dessa traditionella fiskenät. Det är vinglandes på smala träbåtar de med fingerfärdiga händer snabbt arbetar. Jag trodde att de skulle trilla i vattnet när som helst!
Vi såg också de häftiga floating gardens (flytande trädgårdarna) där det odlades framförallt tomater, men också gurka och olika sorters blommor. Kvinnorna skördade tomater sittandes i små båtar mellan gångarna, och klädda i longyi med bambuhattar på huvudet och thanaka på kinderna kändes det verkligen som att kliva in i en sagovärld. Båtens motorer stängdes av för en stund så att det blev nästan helt tyst. Vattnet låg spegelblankt förutom då en ensam fiskare sakta rodde förbi. Wow wow wow.
Vi besökte även en flytande by. Det är häftigt att se hur dessa människor verkligen gör allt i detta vatten. Det är deras hem och källa för mat (fisk och grönsaker), men också deras tvättmaskin, dusch och väg.
Vi fick se traditionell vävning (sjukt avancerat) och hur en kvinna plockade ut trådarna ur stammen från en näckros som sedan användes i vävningen. Supercoolt!!!
Dessa speciella kvinnor med "långa halsar" tillhör Kayanfolket. Även fast jag sett bilder tidigare var det otroligt chockerande att se kvinnorna i verkligheten... Det är okänt varför man började bära dessa halssmycken, men idag används de för att bevara traditionen och som ett uttryck för skönhet då lång hals anses vara vackert.
Trädpagoda!
Indein - ett vackert ställe med dessa hundratals stupor. Väldigt fotovänligt.
