En resa genom Asien

U Bein Bridge och Mandalay Hill

Kategori: Myanmar (Burma)

Wi-fi i Myanmar är lite som att spela på lotto... ibland fungerar det, ibland inte... Här har ni gårdagens inlägg!

Gott Nytt År allesammans! Jag önskar er alla ett underbart 2017! Tack till er som har hängt med här under mina nu fyra (!) månader iväg. Jag känner mig otroligt tacksam för de platser jag fått se och uppleva, allt jag har lärt mig både om världen och om mig själv samt alla fantastiska människor med olika nationaliteter jag fått träffa. 

Det har verkligen varit ett äventyr med både upp- och nedgångar, blod, svett och tårar och stunder av total förtvivlan. Samtidigt har jag aldrig känt mig mer fri än vad jag gör just nu på resande fot. Ibland måste jag stanna upp och nypa mig själv i armen så att jag verkligen inser hur coolt allt är jag får vara med om. Jag lovar att bjuda på fler inlägg på mitt fortsatta äventyr under 2017...!

Igår, 31 december, gjorde jag en utflykt till Amarapura för att ta en titt på ett av Myanmars kändaste landmärken: U Bein Bridge. Det är världens längsta teakwood bro (vet ej den svenska översättningen?) på ca 1,2 km. Himla vackert ställe och en cool upplevelse då detta också var med på min planering jag gjorde för sisådär ett halvår sedan.

Jag som vanligtvis sover 9-7 (pensionär?) hade en aning svårt för att hålla mig vaken till tolvslaget. Mandalay är en storstad, men jag hade lika gärna kunnat befinna mig i Eslöv eller nåt med tanke på hur få fyrverkerierna var. Vid tolvslaget stod jag på mitt hostels takterrass, och när klockan slog 00:00 sken himlen upp för en kort stund. Jag önskade de andra hostelgästerna Gott Nytt År innan jag snabbt skyndade mig i säng! Jag är nog en förtidspensionär!!!

Idag tog jag en promenad till Mandalay Hill och alla vackra pagodor runt omkring. Wow wow wow vad fint det var. Pagodor av guld omringade av dessa hundratals små vita mästerverk. Vandringen upp till toppen av Mandalay Hill tog nog en timme (new year new me! nu blir det hårdträning och gurka till middag... eller inte), men det var väl värt mödan för utsikten från toppen var fantastisk! Från en pagodas högsta trappsteg stod jag i solen, barfota, svettig och smutsig (som vanligt med andra ord haha...), omringad av munkar och andra utmattade turister medan solen sjönk och dagen sakta gick mot sitt slut :-)

Nu har jag precis bokat buss till Bagan! Är så otroligt exalterad då alla bilder jag sett av stället är så galet vackra, och alla jag träffat som varit i Bagan säger att det är det mest fantastiska stället de någonsin varit på. Förväntningarna är med andra ord skyhöga!!! Vi hörs därifrån!

Kommentera inlägget här: