Laos!!! I lördags landade jag här i Vientiane. Att skaffa visa och gå igenom immigrationen gick smidigare än förväntat. Älskar hur mitt pass börjar se slitet ut och numera innehåller sidor fyllda med stämplar och visansökningar. Och fler ska det bli. Planen ser ut som så att jag nog förlänger min tid i Asien till totalt 8 månader. Det finns alldeles för mycket att se. Dessutom känns april/maj en mycket bättre tid att komma hem i än slutet av februari?! Huh.
Förresten! Den sköne hostelreceptionisten i Yangon (s/o till Roly's Hostel) målade min flagga i taket!!!
Somnade så fort jag hade checkat in på mitt hostel här i Vientiane... Då var klockan 3 på eftermiddagen. Gick upp och åt lite vid 7-snåret men somnade om igen vid 9 och sov sedan 12 timmar i sträck!!! Trött tjej??? Det märks att det har varit mycket nu på senaste tiden. 2016 känns ju som en livstid sedan nästan.
Söndags förmiddag gick jag på upptäcksfärd här i Vientiane. Staden är en spännande mix av olika kulturer. Delvis märks det att staden ligger granne med Thailand. Här finns många thailändska restauranger och de små marknaderna med kvinnorna i gulliga förkläden påminner mig om Thailand. Det märks också att staden varit en fransk koloni. Baguetter och croissanter säljs överallt och många gatunamn, byggnader och restauranger är på franska. Men här finns också vietnamesiska restauranger, skandinaviska bagerier och indiska läckerheter. Kul mix!
Här ovan två väldigt annorlunda tempel, bara några kvarter från varandra.
Jag vandrade bort till Patuxai (se nedan) som är den laoiska motsvarigheten till triumfbågen i Paris. Fin utsikt från toppen!
Bortsett från den blandade kulturen är Vientiane ingen wow-stad. Det är svårt att tro att Vientiane är landets huvudstad med tanke på hur liten staden är. Ärligt talat är jag faktiskt lite besviken. Inte på storleken, men på hur "tråkig" staden känns. Här finns inte så mycket "liv", eller vad man ska säga, utan det var bara när jag kom till nattmarknaden nere vid Mekongfloden som staden verkade vakna till liv. Hundratals små röda stånd säljandes kläder och olika läckerheter i matväg. I bakgrunden färgades himlen rödorange, allt medan små söta kvinnor i bambuhattar envisades med att vilja ge mig fotmassage. Tackade snällt nej.
Gatan utmed Mekongfloden stängdes av, och kvinnor i woho-jag-tränar-i-mitt-hemmagym-och-har-en-åtsittande-dress-på-mig-kläder satte upp stora ljudanläggningar som förberedelser inför kvällens gympapass utmed promenadstråket. Kanske något för oss imorgonkväll, Bastian? ;-)
Idag tog jag bussen till Xieng Khuan, också kallad Buddha Park. Hahaha... jag vet inte vad jag ska säga. Det kändes så otroligt bisarrt att gå omkring där bland jätteliknande pumpor, dödskallar och krokodiler. Skrattade för mig själv medan jag gick in i pumpan för att se mig omkring. Det kändes så olikt allt annat jag tidigare sett i Asien, och jag blev aldrig riktigt klok på varför man hade byggt detta spektakel. Alla som går ifrån Buddha Park känner sig nog lite som frågetecken. Så himla konstigt ställe!!!
Matte säger:
Tycker visst slutet av februari låter som en bra idé??? Men att du kommer hem imorgon!!! <3
Matte säger:
Oj! Men helst att du kommer hem imorgon**